Jag har länge varit en motståndare till facebook - jag har väl helt ändrat uppfattning från den dag i höstats då jag registrerade mig på riktigt. Det tog mig FEM hela minuter sen hade en av mina vänner från den härliga tonåren - hon som drog långt norrut i Finland hittat mig. det har blivit många minnen och många stygn av längtan efter en fysisk träff. Visst är det häftigt att sitta (som i detta fall) i varsitt land och minnas. men längtan blir stor , åh så stor att mötas igen på riktigt - det har gått 20 år (och jag som bara är 25 Hmmm!) För ett tag sen fick jag ett meddelande genom Stayfriends där en vän som var mig kär i stort sätt i hela lågstadiet och en del av mellanstadiet. Jag sökte henne på FB men med 249 med samma namn runtom i världen blev det en svår nöt att knäcka. men så en dag nu i veckan som gick hade jag en vänförfrågan på Fb från just henne. Jag kan lova att håret mitt stod upp på min kropp - det har gått 30 år sen vi träffades senast men det är många härliga minnen. Vi var mest ABBA i hennes systrars kläder och härliga platåskor! Det hon mindes bäst var min mammas goda svartvinbärssaft - efter 30 år!!!! Hon har samma yrke som mig - vi är förskollärare båda två. Vi har två pojkar var i i stort sett samma ålder. Hennes "sladdis" är en prins - min en prinsessa men de är i samma ålder. Livet delar sig i 11 års ålder för att förenas många år senare över FB. Så TACK FB för hjälpen till att hitta "Long gone friends" eller kanske Vänner Från Förr!










