Lika men ändå olika!

När min Prinsessa var nyfödd fick hon bla en liten söt IKEAnalle av en gammal kollega (ej den på bilden). den nallen har utökats till att i dagsläget vara 3 stycken. Jag köpte en gång den mellanbruna varianten som fanns ett tag , men den tyckte Prinsessan inte alls om - det var helt fel nalle. Denna nalle finns hos henne när hon ska sova - men bara hemma - och även när hon är lite "pluttig". Hon använder en och de andra ligger på kylning för se nallen får inte vara varm. Även i sömnen lyckas hon leta rätt på en kall nalle och byta.

När jag är ute och motionerar - går eller springer - har jag alltid en sten i varje hand. Det känns tryggare och bättre! Stenarna ska vara kalla så under mitt pass byts det ett par gånger. Helst ska det vara halvrunda mjuka stenar men det viktigaste är att de är kalla. Stenarna blir flyttade från den ena delen till den andra delen på rundan. Det kanske är tur att inte så många ser mig i mitt sökande efter nya kalla stenar att bära i mina händer!?

Prinsessan och jag är lika i vårt sökande efter det kalla att ha i vår hand - hon när hon sover och jag när jag motionerar. Vi är lika men olika - jag upplever henne mycket mer framåt än vad jag var i hennes ålder. Jag var en blyg försiktig tjej som nästan bad om ursäkt för att jag fanns till. Henne sätter sig ingen på i första taget - hon går hellre därifrån än tar "stryk". Lika men ändå olika!